Vilken skillnad.......

.....det kan vara på kvällarna med barn..... trots att man tycker att vardagskvällarna följer sin vanlig lunk, rutinerna är satta och vi vet vad som ska hända och göras i stora drag så blir verkligen ingen dag den andra lik.....lika tråkig kväll vi hade igår, lika mysig hade vi ikväll...... Igår brakade jag och dottern verkligen samman om både det ena och det andra, läxa, maten, sänggående, att jag inte lyssnade, att dottern inte lyssnade och att man var tvungen att duscha när man tränat....ja, ni vet hur det kan gå....har det börjat gå fel så fortsätter det så........ibland är det precis som om vi har bestämt oss för att missförstå varandra och för att bli ovänner om det mesta!!!.....dottern somnade på dåligt humör.......

men vilken solskens-unge jag väckte imorse.....vi hade en mysig och rolig morgon, allt flöt på hur bra som helst. Vi njöt av varandras sällskap och kom iväg utan stress i god tid, både till skola och jobb!!! Skön start på dagen.

Hämtade en solig unge också....vi hade en skön kväll. Maten lagade vi tillsammans, medan maten stod i ugnen var det läxläsning tillsammans i bästa samförstånd, middag åts under trevliga former under mycket samtalande om både ditt och datt. Ombyte till pyjamas, mys i soffan och pusselbyggande och sen var det dax för att sova. Lite extra mys med att dottern fick somna i vår säng när vi tittade på Mästerkocken....en halvtimme in i programmet skulle hon vända sig och somna när jag fortsatte att titta, det brukar funka sådär..... men med handen i min och täcket mysigt uppdraget kring axlarna somnade hon gott..........

Livet tillsammans går upp och ner och det viktiga är att glömma de mindre bra tillfällena och njuta av de goda och glada tillfällena. Man behöver de mindre bra för att verkligen njuta av dagar som idag! Dagar som idag är verkligen värda att minnas......så mysigt det är med vardag med så mycket solsken och då är det inte solen som finns på himlen jag tänker på!!!

Våra underbara solstrålar, om två dagar är vi tillsamman alla fem....längtar!

Vi har verkligen total härdsmälta......

...vad gäller vardagsmatlagningen här hemma.... Vi har ingen inspiration, vi är inte överrens om vad vi ska laga och äta för mat till middag på kvällarna och ingen är riktigt sugen på att hitta på något, de där "gamla" vanliga rätterna är vi såååååå trööööötta på!!!.....

De vanliga önskemålen från dottern, köttbullar och makaroner, ungspannkaka, gröt är jag så trött på så jag vill stoppar fingrarna i halsen......ibland kommer även förslaget Tacos, det blir NEJ från mig. Mina förslag möts med, NEJ det vill inte jag ha från dottern......

Vi har haft det såhär ett tag nu och jag har till slut sagt att jag bryr mig inte om att fråga vad dottern vill äta, jag bestämmer och jag vill inte höra något gnäll...... pedagogiskt, NEJ! Men överlevnadsstrategi, JA......

Förra veckan brakade vi samman totalt, det var tårar och tannagnissel, en jätteledsen tjej som kände att hon ALDRIG fick bestämma.....det känns ju såklart inte kul att det känns så, även om vi har ungspannkaka, gröt och tacos lite då och då...... Då fick vi sätta oss och ta tag i detta, ingen av oss kände oss nöjda med situationen.

Jag älskar ju mat, tycker om att laga mat och vill gärna göra det tillsammans, tycker också att det är bland de bästa stunder på dagen, när vi lagar och äter mat tillsammans, pratar om dagen som varit, om vad vi tänker på, umgås och är tillsammans helt enkelt!!!! Då kan man ju inte känna det som vi känner, då blir det ingen trevlig stund alls, och ingen njutning.......

Igår nådde vi lågvattenmärket, halvfabrikat.......

...fast det är helt ok, ganska gott, vi lagade det tillsammans, hade hur mysigt som helst, skönt!....Betyget, jättegott från dottern....OK fårn mamman.... men totalupplevelsen kanon! Skönt med lite lugn och ro kring maten.....

.....men nu har vi en plan. Vi var mycket kreativa när vi hade brakat samman. Vi är bra på det, dottern och jag, vi brakar samman, sen plockar vi ihop oss och gör något bra av det. Vi är både envisa och har en massa temprament båda två så ibland så är det så stickor och strån flyger......Men efter att vi lugnat ner oss, pratar vi oss samman och går vidare.

Så nu är en stor griffeltavla beställd hos morfar, han jobbar med den just nu. Den ska sättas upp i köket. Vi ska göra 2 veckors matsedlar, vi ska leta recept tillsammans, välja rätter, vissa väljer jag, andra väljer dottern och det ska vara variation, vi ska testa nya saker. Vi ska sen efterhand samla på oss de recept vi tycker om så vi får en "bank" av vardagsrecept att välja mellan som vi har testat! Detta har vi beslutat oss för tillsammans.

Dottern ville dessutom att vi skulle prova "Linas Matkasse", fast vi börjar med att testa City Gross matkasse. Kanon tänkte jag, då blir det någon annan som väljer och det "går inte att säga, det vill inte jag ha" nu har vi ju bestämt tillsammans (dottern fick bestämma till och med......), vi bestämmer bara vilka dagar vi ska vilka rätter och sen är vi igång i en flygande fart. Kändes som ett kanon-avstamp på nya "mat-tider" här hemma...... Min tanke är att vi kör det några gånger och sen fixar vi det själva när vi väl rullar..... Nu jäklar, stundar det andra tider på matfronten.........

Att se 3D-film????.......

.......jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om det där egentligen??? Visst är det häftigt och coolt att bilden både blir djupare och att den går utåt!!! När vi har varit hemma hos min pappa (han har en sådan häftig TV, snacka om att han är hjälte bland tjejerna.....) och tittat på hans TV och tittat på naturprogram har det varit en väldigt härlig upplevelse.......

Jag har inte sett någon 3D film på bio sedan jag själv var liten (var det slutet på 80-talet???) och det blev en fluga att sitta där med pappglasögon med ett grönt och ett rött öga.....vi såg alla lika "knäppa" ut...de där glasögonen satt aldrig på plats ordentligt, skavde lite överallt.........det blev aldrig någon hit för mig på den tiden.....Vill minnas att det var dålig kvalitet och ganska suddig upplevelse även med dessa snyggingar på näsan.....

I veckan var jag och dottern och tittade på bio, det är mysigt att göra det tillsammans tycker jag. Länge sedan vi gjode det. Dottern var och tränade så jag bestämde film och bokade och när jag hämtade så var det en överraskning att vi skulle iväg på bio, det var inga ledsna miner där inte......

Jag hade bokat att vi skulle se "Mästerkatten i stövlarna" och den fanns både i 3D och vanlig, valde 3D.

Det blev en härlig helkväll, en väldigt söt och bra film tycket både dottern och jag, kan klart rekommendera denna filmen. Att vi sen toppade detta med både popcorn, läsk och till och med någon chokladbit kan ju ha bidragit till att dottern var myyyyycket nöjd med den totala upplevelsen. Hon var helt i trans, tittade lika mycket på henne som på filmen..... Hon satt där, hur cool som helst i sina 3D-glasögon (numera ser de ju ut som lite halvtaskiga solglasögon, klart bättre att ha på sig dessutom....), hon var totalt fokuserad på filmen, i total popcornskoma och helt uppslukad. Precis som det ska vara på bio.

.....Tummen upp var betyget när vi åkte hem från bion....

Jag tyckte också att det var en bra upplevlse, klart bättre än på 80-talet, men det där med 3D är nog inte riktigt något för mig ändå.....blev smått illamående mest hela tiden, kände mig lätt åksjuk och fick blunda emellanåt, det gick ju inte heller att titta utan glasögonen, då blev ju bilden som suddig som om jag inte hade mina vanliga glasögon på.... 3D var bra när det var lung handling, men det var mycket körande med häst och vagn, att jaga eller bli jagad och då var det åka i full hastighet. Kan säga att jag var rejält åksjuk vid något tillfälle, satt och följde med i filmen med hela kroppen för att kompensera.....

Det blir säkert fler 3D filmer, men inte för min skull...... Håller mig till vanlig film, känner jag mig gammal nu???? Lite! Känns lite som det där när man börjar tycka att musiken är lite för hög på krogen, man känner inte igen musiken som spelas på dansgolvet......Ja, definitivt är jag 40+...... och det står jag för!

En hel dag i skolan med dottern....

....blev en mycket intressant, givande och ibland frustrerande dag... men framför allt en dag full med beundran över lärare och pedagoger. Vilket underbart tålamod, vilken massa kärlek och omsorg de ger till barnen. Bara tanken att vara tillsammans med 24 8-åringar en hel dag, göra lektioner intressanta så de lär sig en massa samtidigt som det ständigt är någon eller några som har svårt att sitta still, koncentrera sig, har frågor, vill berätta saker, pratar med grannen, inte vill vara med....... Att med fast men mild hand ta hand om dessa underbara ungar som alla är individer och har olika behov.....wow, verkligen mina vardagshjältar.

Hade en jättebra dag i skolan. När dottern gick i 1:an hade de en annan lärare som inte alls kändes bra, det var ingen ordning och reda, kändes inte som att barnen lärde sig något, framför allt tyckte de inte att det var kul i skolan. Pratar både för egen dotter och andra barn. Som tur var, fick dottern och hennes klass en ny lärare till detta året och hon är helt fantastisk. Mycket tydlig, kärleksfull men ställer inte upp på en massa strul utan det är fokus och koncentration som krävs av barnen, men på ett väldigt bra och pedagogiskt sätt.

Vi passade även på att ha utvecklingssamtal efter skolans slut, ett mycket bra samtal. Har haft en del sådana samtal tidigare med varierad kvalitet, men detta var ett mycket bra samtal. Dottern fick komma till tals ordentligt, det var henne som läraren pratade med. Läraren lyssnade verkligen på dottern och det kändes jätteskönt! Framför allt var läraren väldigt tydlig med att dottern är viktig, viktigast i hennes liv och att hon ska tro på sig själv, vad hon kan och vad hon vill säga.

Som sagt, mina vardagshjältar, som förtjänar alla beundran, är desssa män och kvinnor som jobbar med våra barn på skola, fritids, dagis och andra ställen där våra barn får vara som de är, där de accepteras med alla sina olika förutsättningar, lär sig en massa om livet, hur man interagerar, hur man är som en god vän och lär sig en massa kunskap inför framtiden.

Men även barnen är ju helt fantastiska, så sugna på att lära sig nya saker, att leka med varandra, att säga förlåt och förlåta, att låta alla vara med och leka, att kompromissa och hitta lösningar, men även att de vågar bråka, tjura, skratta och gråta, viska och skrika, dansa och sjunga, ha sin åsikt, vara busiga och härliga som bara barn är och som gör dem till sina egna unika individer. Önskar bara att de hade haft lite mer resurser som hade underlättat för dessa hjältar och barnen i vardagen.

Jag var helt slut efter en dag i skolan, redo för en vilostund när jag kom hem..... men med kompis med hem så var det bara för "service-inrättningen" att fixa lite god fika. Vi hade en gosig fikastund, om än ganska kort eftersom tjejerna inte kunde avsluta fort nog för att fortsätta leka. Härligt!

Kvällen blev en skön vardagskväll med läxläsning, matlagning, mys med marsvinen, lite TV-tittande och en massa läsning när vi gick och la oss. En skön måndag och start på veckan!

Busiga ungar som lekte en massa i helgen, de byggde stolar, soffor och "eldstäder" i jorden trots att det var stelfruset och de hade velat leka med snö, men de få snöflingorna som finns går inte att leka med när det är så kallt....

Vi fortsätter att njuta av vintern......

.... i skåne.... när solen dessutom väljer att vara så generös som igår så bara måste man se till att passa på och vara ute och få tag i dessa dyrbara strålar.

Dottern var sjuk och vi var hemma, men frisk luft och sol behöver man oavsett. Vi tog en liten tur till pulkabacken, kanske inte det bästa att göra när man har hosta och ont i halsen. Men nu har stackaren tittat ut på snön som kommit under veckan och inte kunnat leka och busa i den tillsammans med sina kompisar. Hon börjar bli väldigt uttråkad.... Kan verkligen förstå henne.

Trodde knappt att vi skulle kunna åka pulka, även om det kommit några snöflingor de senaste dagarna så är det inte många millimeter som ligger på marken. Men som sagts tidigare, i Skåne är vi inte bortskämda med snö och vinter så vi targer vad vi haver och gör det bästa av det.......

Det är ganska komiskt att se hur lite snö det är och hur grön kullen bredvid är..... men att åka gick bra!.... I varje fall om man frågar dottern. Jag fick också bra fart på min pulka......

Såhär höga backar (kanske ska kallas kullar......) har vi i Skåne. Mycket bra pulkabackar har vi nära, det är härligt!....

Långt ner.....

Man kan åka både på baken och på magen.... jag skulle inte våga lägga mig på magen, det kändes tillräckligt mycket att åka sittandes, det är hårt underlag och inte många snökorn som mjukar upp underlaget. Tur vi inte åkte av pulkan, då hade vi nog slagit oss ordentligt....

Det fanns översvämningar som frusit till is som var väldigt roliga att "åka" runt på. Här gick det dessutom att göra snö-is-änglar! Det går ju att se "snödrivorna" vi har här i söder..... men just på isen är det ju faktiskt helt vitt.....

Färdig ängel, i gnistrande och vacker snö och is. Så vackert med solen som fick snön att gnistra underbart vackert. Svårt att fånga på bild dock.....

Vi avslutade utflykten med att åka till fiket och handla något gott till fikat. Varm choklad och stoooor maräng för dottern, jobbigt att vara sjuk....!!!! Härligt utflykt i sol och snö!

Pyssel på alla fronter......

....det är så roligt att pyssla och skapa saker av nästan inget alls. Häftigt att börja med äggkartonger, lite tyg, sax, pennor och tejp och att sen skapa ett helt hus med möbler, dockor, dusch och toalett och en massa annat.....

Dottern är en riktig pysseltjej, hon skapar mest hela tiden. Vilket ämne är det roligaste i skolan??? Slöjd och skapande.... det är min dotter i ett nötskal. Hon kan koncentrera sig lääääänge när hon håller på att skapa, så härligt att se.

Jag och mannen var hemma hos dottern och hennes pappa en kväll i veckan, middag, fika och lite byte av julklappar stod på agendan.

mannen blev snabbt involverad i pysslet med äggarkartonger. Att se möjligheterna med en enkel äggkartong är fantastiskt. Kolla in huset framför dottern, och med vilken koncentration det skapas.

Efter en god middag behövs fika med smoothie...... det är kul att göra!

Mums så gott det ska bli......ska det inte vara mer glass???? Frågar vi dottern så kan det vara nästan hur mycket som helst!

Det är jag som gör smoothie, du får bara hjälpa till pappa. Mycket god blev den. Mums med smoothie och lussebullar.

Vi hade en mysig kväll tillsammans! Dottern och pappan ska iväg och fira julafton i Danmark och på lillejulafton kommer min prinsessa hem till mig för att fira julafton med vår familj detta året. Ska bli härligt med en jul med "alla" samlade hemma hos oss.

Nedräkningen har verkligen........

.....börjat. Barnen pysslar julklappar i skolan, på fritids och hemma.....det är hemlisar på alla hålla och kanter. En massa tissel och tassel..... Härligt!

Det viktigaste är ändå att skriva sina egna önskelistor..... så härligt att se tre tjejer, fullt med leksaksakataloger och ett frenetiskt skrivande! Sällan vi ser sådan koncentration när det gäller att skriva, inte riktigt det man ser när det är läxor......

 Amandas lista till tomten.....

 Hannahs önskningar, denna listan ville knappt ta slut.....

Johannas önskningar att skicka till tomten.....

Kan ju säga att Build a Bear (med olika stavningar) björnar, kaniner med kläder, skor, skridskor, väskor och, och, och attiraljer av alla de olika slag är den mest genomgående önskningarna hos alla tre.

Jag har renskrivit alla tre listorna och mailat dem till tomten, allt för att göra det enklare för honom att läsa och uppfylla önskningarna..... trots att ingen av dem tror på tomten (säger de i varje fall) och vet att det är morfar eller någon annan som klär ut sig till tomten så är det ändå viktigt att listorna skickas, att vi pratar med tomten och att vi försäkrar att tomten kommer till oss på julafton!

Härliga ungar!!!!!

Jag har redan fått min översta önskan (årets julklapp för mig) på min önskelista uppfylld av min man..... hantverkare som ska börja jobba på vårt sovrum och som har lovat att det ska vara klart till jul! ÄNTLIGEN!!!! Vi har gett upp om att få till detta projekt själv inom överskådlig framtid, skönt att inse det och ta hjälp.

Tänk att vi (man är ju optimist trots allt, så självklart kommer vår hantverkare vara klar i tid???......) kommer att kunna flytta in i vårt egna sovrum på julafton....... slippa sova i en bäddsoffa och en halv dubbelsäng med nivåskillnad, jag slipper ligga och hålla mig fast på slänten ner...... barnen behöver inte ha ett sovrum fullt med sängar, ingenstans att leka. Hannah kan få tillbaka sitt rum. Framför allt kommer vi att få ett underbart och härligt sovrum...... som jag längtar!

Vilken nostalgitripp.......

.........det blev igår. Dottern hade Astrid Lindgren cabarè på skolan. 2A och 2B hade övat, övat och övat de senaste veckorna. Som det har sjungits och lästs texter både hemma och på skolan. Barnen skulle vara utklädda som någon Astrid Lindgren karaktär.

Dottern ville vara Madicken, vi har tittat på filmer och läst böcker för att se hur hon är klädd. Det är framför allt blått och vita förkläden samt blått band i lockigt hår. Jaha, vad gör vi då??? Ska vi sy? Ska vi köpa något som inte kommer att användas mer än vid ett tillfälle?? Eller vad gör vi??

Vi började med att gå hem till mormor för att kolla om hon hade något i sin källare eller på vinden? Det fanns en väldigt söt klänning som såg ut som ett förkläde som jag haft när jag var liten, den var dock lite för liten och dessutom svart med röda sammetsband som dekoration, jättesöt och fin. Dottern var sådär...... den var ju varken blå eller vit eller var ett förkläde...... Vi tog den med ändå, jag såg möjligheten att göra om den till ett förkläde!

Nästa stopp var vår väldigt bra second hand butik här hemma, Nr2, vi har både lämnat in kläder för försäljning och handlat kläder och leksaker där. Kan klart rekommenderas. Där letade vi efter "Madicken-kläder". Det fanns en röd klänning med vitt förkläde, jättesöt men troligen lite för liten.....dottern provade, och den var lite för kort i armarna..... något annat fanns inte riktigt. Vi hittade dock en väldigt söt röd sammetsklänning. Den skulle man kunna ha under förklädet jag skulle kunna sy av min gamla klänning. Den hängde fint samman med röd sammet både i klänning och förkläde.

Dottern och jag pratade, fick henne att gå med på att Madicken säkerligen hade röda kläder till jul och nu är det ju snart jul..... så hem och sy om klänningen. Fixa rött sidenband till håret och röda strumpbyxor. Med lockning av håret så var min Madicken klar!! Så fin. Men ganska lik Madickens syster Lisabeth...... Men Madicken var hon!

Fina Madicken i bästa julkläderna.....

Så roligt att locka och fixa med håret, mamman njöt minst lika mycket som dottern....

Så många härliga Astrid Lindgren karaktärer vi fick se och träffa när vi kom till skolan, alla hade verkligen ansträngt sig för att klä ut sig, det fanns allt från Emil i lönneberga, Pippi långstrump till Kling och klang, Herr Nilsson och Lotta på Bråkmakargatan och en massa andra mitt emellan.... Så roligt att se!

Så imponerade vi var över hur duktiga alla var, de sjöng, läste texter och dansade. Hur många välkända sånger som helst fick föräldrar och andra familjemedlemmar njuta av. Vad de måste ha jobbat. Det är mycket texter och melodier att lära sig.

som vi har övat texten som dottern skulle läsa på den stora kvällen, nerverna gjorde att det var lite svårt att höra ibland, men så bra gjort och modigt att ställa sig där framme.....

Vi avslutade denna härliga kväll med att hinna vara med på slutet av avslutningen på knatteskuttet. Dottern har tränat något som heter knatteskuttet denna termin, det är en varierad träning där barnen har fått testa på alla möjliga olika sporter. Bra när man inte fastnat för något riktigt och inte vet vad man tycker är kul. Det var avslutning denna kväll och som tur var hann vi med att komma dit så dottern fick lite fika och det viktigaste av allt......

......MEDALJ. Jag har aldrig fått medalj sa dottern, det väl Guld??? Självklart är det GULD och väldigt fin också. Stolt och nöjd. Det gick bra att vara Madicken-klädd även på träningen.... inget som hindrade.....

.....från att klättra och hänga i lianer..... härligt!

Äntligen är min tjej.......

.....tillbaka igen.... hon har varit så hängig och det mesta har varit jobbigt de senaste dagarna. Jag lämnade en sprudlande glad tjej på disco på skolan i söndags och hämtade en jättehänging tjej. Ont i magen så hon nästan gick dubbelvikt! Trodde nästan att hon hade blindtarmsinflammation på söndagen, så ont som hon hade.

Måndag och tisdag var det upp och ner på magfronten, ganska pigg emellanåt, men ändå inte som vanligt. Trött, blek, blå under ögonen. Det är så svårt när man ser att allt inte är ok, men det inte finns några tydliga tecken, och när det går upp och ner. Pigg emellanåt och sen neråt emellanåt! Är det så att hon verkligen är dålig eller är det bara mysigt att vara ledig och hemma, känner hon efter för mycket???? Det är ju i slutet av terminen och då är man trött, det vet jag! Det är tufft att gå i skolan. Fullt upp dagarna i ända!

När hon var med morfar i tisdags var hon så pigg att hon hjälpte till med både fönsterputsning och att sätta ljusen i träden......

Igår skicka jag iväg henne till skolan, trots att hon inte var 100.....snacka om dåligt samvete när skolan ringde efter mindre än en timme och jag fick åka och hämta henne.......

Hon var inte jättedålig när jag hämtade henne heller, fortsatt hänging. Vi hade en mysdag tillsammans, efter middagen på kvällen badade hon och efter det var det som att något hade lossnat! Där var hon igen, min härliga, busiga, stojiga unge som med glimten i ögat inte kan sitta still, nära till skratt, en massa vilja och energi, vill göra hur många saker som helst samtidigt, och som alltid hittar ett tillfälle att hjula...... som jag saknat dig min underbara, härliga unge!!!

Vi avslutade dagen med att göra klart våra cupcakes.....har aldrig gjort detta förr..... det var verkligen inte enkelt, hur får man rätt konsisten så det där som ska spritsas ovanpå muffinsen??? Det ska gå att spritsa ut, ska inte vara för lös så den rinner av, samt ska den lyckas stelna.....vilket kladd!!!

Vi gjorde för hård från början, så första spritspåsen sprack..... och var tog toppingen vägen, jo den hamnade både här och där, vilket kladdande.... inte riktigt min grej, men det var bara till att samla ihop allt igen, i bunken, lite mer vätska och sen vispa samman det igen, ny spritspåse och sen på det igen..... 

Mycket koncentration när det var dax att dekorera våra fina cupcakes.

Stor precision och helst skulle kulorna läggas på en och en..... den varianten körde inte mamman, sådant stort tålamod har inte jag. Mina fick pålagt med en näve i taget.....

Våra första cupcakes någonsin........

Mycket stolt och nöjd tjej, vilken vacker cupcake det blev.

Nu håller vi tummarna för att de ska stelna. Ingen provsmakning denna kväll, men efter drillningen ska vi festa till det och äntligen smaka våra kakor..... hoppas de är lika goda att äta som de ser ut???? Kul att fixa med dem var det i varje fall, så det kan vara värt det oavsett om de är goda eller inte. Men helst både och!!!

Småbarnsnätter........

....är ingen höjdare! Trodde vi hade lämnat dem bakom oss...... dottern är ju 8 år och det känns som att det var många år sedan det var mer regel än undantag att man var uppe minst 2 gånger per natt!

Inatt trodde jag att vi var tillbaka till denna tiden.......

... 1 år och världens gulligaste (det tycker ju alla föräldrar om sina barn, så även jag.....:-) fast inte riktigt så gullig på nätterna.....

.....8 år och nu är de ju dessutom 3 tjejer..... (de två till vänster är världens underbaraste bonusbarn).

Inatt var inte en av våra bättre nätter..... det brukar vara jag själv som "nattvandrar", vaknar och har svårt att somna om ibland. Men i princip "aldrig" att dottern vaknar, och gör hon det så är det en gång och hon somnar om ganska snabbt igen!

Själv sov jag ovanligt gott och hårt, det var till och med så att mannen fick väcka mig första gången hon kallade. Jag som brukade vakna precis innan dottern ens hade vaknat och börjat ropa med känslan i kroppen att nu vaknar hon..... det är väl det som är mitt "sjätte-sinne".... att veta precis när dottern behöver mig! Så på mer än ett sätt har vi lämnat "småbarnsåren" bakom oss.....

Det var bara till att vackla upp, snubblade in i dörrkarmen, lyckades lyfta fötterna precis innan jag snubblade över plankorna som ligger i hallen (denna renovering....), famlade mig in i hennes säng. Ont i magen, krama en kudde, somna om och sen är det bättre imorgon, ner en liten stund i hennes säng, och sen tillbaka in i vår säng. Somnade om innan jag lagt mig!!!

En timme senare få mannen väcka igen, då är hon ledsen..... vad nu???? Lampan hade trillat ner på henne, hon hade fått den i huvudet och var såklart ledsen och upprörd! Ner i hennes säng igen..... somnade hos henne (händer i princip aldrig mer än på kvällen när det ska nattas!!) Vaknade av att jag trillade ur sängen..... in i vår egen säng igen.... Vilket vandrande!!!! Skönt att jag själv hade en natt där jag lätt somnade om, så är det inte så ofta!!

Hoppas att detta inte är någon ny trend, utan en engångs "nostalgi-tripp". Inte en av de bättre nostalgi-tripperna!!!  Världens sötaste unge, med då precis som nu sötast när det sovs ordentligt!!!!......:-))

Drömmen om synkade.....

...och matchande kläder, mamma och dotter....

Fick en härlig katalog med kläder för ett tag sedan och igår fick jag ett mail med info om att nu hade alla höstnyheter kommit in till både butik och webshop! Allt från en av mina favoritbutiker, Rabalder. Det finns många anledningar till att jag tycker så mycket om Rabalder. Härliga tyger och material, skön och kvinnliga modeller, mycket fina och sköna färger och att "allt" går att mixa och matcha, att man dessutom kan matcha kvinnokläder och barnkläder tycker jag är ett extra plus!

Bild från Rabalders hemsida http://www.rabalder.se/default.aspx

 

Bild från Rabalders hemsida http://www.rabalder.se/default.aspx

Jag har en dröm, förstår inte att jag fortfarande har den...., att min dotter skulle vilja matcha sina kläder med mina.... tycker det är så fint när det syns att man "hör i hop". Lite husvagnssemester-varning, likadana WCT-overaller....:-)) jag vet, men dock har ändå den drömmen. Ser oss framför mig, mor och dotter, matchande kläder, går tillsammans och har en massa mys och en egen "bubbla" som bara är vår....och där ungefär går den där drömbubblan i kras med buller och bång! Och vilken värld levde jag i???

Dottern är inte direkt intresserad av jordnära, baskläder i sköna material. Va, har det inte glitter, paljetter, skrikiga tryck på tröjan och gärna i väldigt skrikiga färger??? Nej, tack då kan det vara tycker dottern.... Vi har många härliga och mysiga stunder tillsammans, men oftast tycker dottern att det är absolut roligast att vara med sina kompisar eller när vi är alla tre barnen (min dotter och mina två bonusbarn)....att "bara" vara med mamma är kanske inte det hon väljer i första hand sådär jätteofta......

Detta är jag ju egentligen väldigt glad för, jag har en dotter som har sin egen åsikt, både om vad hon vill ha på sig, och vem hon vill umgås med, att hon är social och öppen och vill vara med vänner och inte hänga sin mamma i kjolen.....men den där ulliga molndrömmen om den "perfekta mamma-dotter-relationen" kommer upp lite då och då......


 Detta fotot är taget för "några" år sedan, typ 6 år eller så, när jag fortfarande var den som bestämde vad dottern skulle ha på sig.....visst är det lite gulligt att ha likadana kläder??? Det tycker jag i varje fall..... fast  nog mer undantag än regel...!!!